Sommar och sol

Igår blev Ida 9 månader och vi firade med sol och bad i trädgården. En underbar sommardag som också satte igång en förkylning som legat på lut. Idag är Ida hes och mycket trött, har inte varit vaken långa stunder idag.

Eftersom det nu är sommar så kommer jag inte sitta vid datorn lika mycket som tidigare, jag kommer inte heller sitta med telefonen i solen och blogga. Därför tar jag en paus från bloggandet, vi tar sommarledigt helt enkelt. När vi kommer tillbaka är ovisst. Ni som finns därute har ju följt Idas liv, först 9 månader inne i magen, sedan 9 månader efter. Tack för denna tid, på återseende!

Det går för fort!

Jag hänger inte med längre.
Ida är för snabb för mig.

Ena stunden är hon i sitt rum, andra stunden i gästrummet för att i nästa sekund sitta i hallen vid skorna.
Hon kryper fortare och fortare, ställer sig upp så fort hon får chansen och leka tittut och kurragömma är det bästa som finns.

Hon tränar att promenera med en hand, det går lite för fort för henne själv då. Oftast så håller hon i båda händerna. Det verkar ibland som att hon vill för mycket för fort, hon hinner liksom inte själv med i svängarna.

Det finns två saker som jag tycker är svårt nuförtiden. Det ena är mat. Ibland äter hon vad vi äter, men ibland är det burkmat som gäller. Jag har varit lite lat den senaste månaden och inte gjort en massa burkar, utan får nu stå mitt kast och köpa mat i affären. Det är svårt när man känner sig osäker på hur mycket salt det egentligen är i "vår" mat, men jag försöker tänka som så; -om hon inte äter det varje dag så kanske det inte är någon större fara.

Det andra som är svårt är kläder. Hur mycket ska man ta på dem i förhållande till vädret? Är det soligt och 25 grader, ja hur mycket är då rimligt? Ska man vara i solen eller i skuggan? OM det plötsligt blir blåsigt och kallt, ska man då ha med ett helt ombyte eller bara "överdragskläder"? Usch, det är svårt det där med kläder. Känns som att man vissa dagar överklär dem, och andra dagar har man för lite på.
Nu kommer en kul tid när vi ska åka till badstranden. Ska man köpa UV-dräkt eller inte? Ida har ett UV-tält som skyddar i solen, men i vattnet då? Man kan ju inte alltid bada i t-shirt och byxor, då fryser hon ju ihjäl när det är dags att gå upp och innan man hinner få av allt vått... Nej, jag vet att en del säger; -jamen du hade ju inte så mycket på dig när du var liten, och se hur det gick. Jo, det gick bra, men å andra sidan så rökte man och drack sprit under graviditeterna och brydde sig inte om barnen hade bälte i bilen eller inte.
Tider förändras!

Äh, jag blandar de råd jag fått, tillsammans med mitt egna förnuft så kanske det blir bra ändå.
Snart har D semester, det längtar vi efter nu! Lite kvalitets-familje-tid!

Midsommar

Tårtan blev klar igår, sillen är i kylen, köttet marineras och solen skiner.

Idag är det midsommarafton och vi planerar en dag med vänner. Skjortan är struken till D, men jag velar med klädval till mig själv och till Ida. Klänning? Leggings/tunika? Hm... I-landsbekymmer!

Radion spelar sommarmusik och jag hör vattnet som bevattnar vår häck, ett lugn före stormen. För allt ska packas som ska med, mat, kläder, skötväska, säng och matstol. Vad mycket man ska ha med sig när man har barn. 

Förra året satt jag och drack alkoholfri snaps hemma hos fina M, magen putade ut under klänningen. I år är jag också nykter, i år är jag chaufför. Men det stör mig inte alls, jag tror att det blir lika trevligt ändå.

Tankar

Igår var vi hos tant C, Idas sköterska på BVC.  Vi mätte, vägde, pratade, frågade och kunde till slut konstatera att dottern följer sina kurvor. Hon är tidig i utvecklingen fick jag veta med. Viljan att gå har etablerat sig tidigt här. 

Idag ser vi fram emot simhallen och träffa vänner, både mammas och Idas. Vi har saknat hänget de senaste veckorna då det varit sjukdom, resor och annat som hållit oss isär. Idag hoppas vi att alla kommer. Det blir så mycket roligare då! Ida förbereder sig genom sömn, när hon vaknar (förhoppningsvis vid 10tiden) blir det tidig lunch. Allt för att förhindra sura miner i simhallen.  

Det är viktigt det där med vänner. De vänner Ida fått genom denna föräldrargrupp hoppas jag består. Det vore så kul. Tänk att ha vänner som har funnits där sedan man var nyfödd. Mammor och pappor som lärde känna varandra när magarna växte. 

Det finns vänner som beter sig illa och kommer att bete sig illa under åren. Antingen kan man komma över det eller inte. Det viktiga är att man inte sopar saker under mattan och låter de vara ett halvår för att sedan gräva upp dem igen och tro att man kan prata om det, vem minns det ursprungliga problemet då? 

Om man nu vill sopa saker under mattan, jamen låt då mattan ligga kvar! Eller ta upp den tidigare! 

Jag har gjort slut med vänner genom mina år, jag har tackat för den tid som varit, och varit klarsynt nog att inse att det går inte laga allt som gått sönder. Även klister har sina begränsningar. 

Jag hoppas Ida får den styrkan också. Att kunna resa sig upp och inse att livet måste gå vidare och inte ligga och puttra i groll. 

Det finns så mycket jag vill lära henne om livet. Glädjen i livet, skratten i livet, ilskan i livet, sorgen i livet. Jag vill visa henne så mycket och se henne utvecklas till en stark tjej med skinn på näsan. Tänk om man kunde spola fram tiden till hon är 10, 15, 20... Undrar hur hon kommer vara?

Hm, tiden får utvisa. Jag ler med förväntan. 

Nya äventyr

I fredags blev Ida 8 månader. Det går så sjukt fort nu. Hon klättrar och ställer sig mot allt! Kryper på alla fyra samt går mycket gärna med stöd. 

Vi kämpar på med tandborste två gånger om dagen, ibland blir det bara en gång, men oftast två.

Igår satt vi och tittade på princessbröllopet, Ida fick stora ögon när hästarna kom i bild. 

Idag skruvade vi dit en barnsits på min cykel i förhoppning att testa det framöver. Vi får se hur det går. Nu kan vi i alls fall ge oss ut på äventyr. När vi har bestämt oss för var den ska stå, så köper vi en cykelkärra. Då kan man ha Ida liggandes där med lite packning om man ska till stranden eller ta färjan till Öland.

Hemifrån

Jag är iväg på en lite trip, åkte i tisdags och kommer hem idag, torsdag. Ida har bott hos mormor sedan måndags kväll eftersom D har jobbat och fixat med huset om kvällarna.

Kan inte säga att jag har mått dåligt av att vara utan Ida. Det är tomt, något saknas, men jag vet att hon har det superkul hos mormor. Min mamma skickar bilder titt som tätt. En bild på Ida när hon leker, står, äter, sover, kryper i sandlådan... Ja, jag är uppdaterad. 

Nu inväntar jag lite dagsshopping innan det är dags att ta flyget hem. Måste ju handla nåt till lillfisen, och till mormor som tack. Kanske köper jag nåt till mig själv också... Kanske...

För visst är det så när man får barn. Man lågprioriterar sig själv. Barnet har det allra senaste i klädväg och moderna prylar runt sig, medan man själv går runt i sunkiga mysbyxor och flottigt hår. Man anstränger sig lite när man ska gå ut med vagnen om det inte är tidigt på morgonen eller väldigt sent, för då är det ju ändå ingen som ser dig. Tragiskt men sant!

Separationsfasen

GAAAHHH!

Blir tokig!!!

Eller, inte tokig kanske, men tröttare än vanligt. Ida går igenom separationsfasen som alla barn tydligen går igenom kring 8 månaders ålder. Hon vill inte vara ensam, kan inte leka ensam och vill absolut inte sova. På nätterna drömmer hon mycket, vaknar och skriker hysteriskt.  

Läste på nätet att fasen kräver ömhet och närhet och ju mer av den varan, desto kortare fas. 

Två tänder gör säkert sitt i den där lilla kroppen. Skruttan...

Ingen navelsträng, men ändock sitter vi ihop, lilla Ida och jag. 

Lilla damen ska stå numera, och gärna gå med levande stöd. Hon sträcker sig efter möbler, händer, blomblad, ja i princip allt hon tror att hon kan hålla i sig i. Hon är klart stadigare i skor, ska köpa kavat eller pax i veckan som kommer. 

Nummer två

Glöm vad jag skrev om symtomfri tand...

Nu har tand nummer två ploppat upp och det är grinigare än vanligt. Ida vill inte sova, punkt.
Hon skriker, ålar runt, klättrar, kastar nappar...ja hon gör allt för att inte sova.
Nattningarna tar lite längre tid och har gjort i några dagar, nu på fm. gick det inte ens att lägga henne för morgonvila. Hon kämpade i 2 timmar innan det var dags att ge upp och somna.

Jag har alltid sett min envishet som min styrka och uppskattat den, då jag får saker och ting gjorda. Men Idas envishet (som troligen är ett arv från mig) är hutlös!
Herregud, vilken envis unge! Hon markerade ju redan i magen att hon var bestämd. Jag fick ju inte ligga på vissa sidor, sova före kl 2 på natten osv. Hon stannade ju kvar i magen i två veckor extra, bara för att hon kunde.
Det är visserligen häftigt att hon är en liten person nu, en liten tjej med enorm vilja. En av mina favoriter i sagornas värld är lilla My. En tuff lillgammal tjej som är envis och häftig. Biter ifrån och tycker vad hon vill. Jag hade My som namnförslag till denna lilla tös. Det gick inte igenom, men en liten My, det är hon allt...

Mors dag!

Nu har jag fått fira min första mors dag!
Fick blommor och ett fint paket ifrån D och skruttan!
En god lunch innan jag och D delade på oss för att fira våra egna mödrar. D for till Öland och jag till landet.

Hittade denna på internet, såhär är tanken att det ska firas tydligen... :)




En regnig, men fin dag blev det till slut. Tills Ida skulle sova, eller rättare sagt, vägrade sova...

Plopp!

Plötsligt händer det. Igår såg jag något, idag kände jag något...
Det har sagt plopp utan att jag märkte nåt.
Ingen feber, inte särskilt grinig, magen ok, ja alla symtom missade vi.
Den första tanden kom ändå!

I dagens ösregn har vi ändå lyckats ta oss till centrumet här i byn, för att handla lite. Skrutt pigg och go och glad. Nu sover hon gott i sin säng, med öppet fönster, fågelsång och ett regn som faller utanför. Mycket rogivande.

I morse när vi åt frukost kunde jag inte sluta fascineras av den lilla som satt där. Hur trött hon än är, och hur grinig hon än är, så lyckas hon alltid bli lugn när hon får pilla. Det finns en grej som är särskilt intressant vid matbordet. Hur man än vrider och vänder på den hittar hon alltid rätt och pillar på precis rätt ställe.
Kolla in bilden så förstår ni vad jag menar. Den där "lilla svarta" lyckas hon alltid hitta och komma åt.

Pill pill pill på den svarta pilen...

Ni kvinnor snackar om att föda barn, men.......

Den må vara lång, men ett måste för alla män att se!

Ni mammor därute, ni är bäst!

Tomhet

Det är tomt här hemma. Tyst och tomt... Igår åkte Ida till mormor för att stanna över natten. Hon ska sova över där tillsammans med sin kusin M som lovat att ta hand om henne. Lilla M är 5 år gammal och tar gärna hand om lilla Ida, för som hon säger: "jag är stor nu, jag kan köra barnvagnen".

Det var med blandade känslor jag lämnade bort henne igår. Hon har säkert haft jättekul, och vi fick en hel del gjort i trädgården igår. Men varje gång jag gick in i huset tittade jag in i hennes rum för att se om hon vaknat. Men där var det tomt... När D och jag var ute i trädgården väntade vi båda på att babyvakten skulle börja spraka. Men icke. 

Ringde igår kväll till mamma och enligt henne var allt bra. Jag var aldrig orolig för det egentligen, mamma har 6 barnbarn så det är ju inte första gången hon passar småttingar.

Idag regnar det och jag ska köra ner och hämta skrutt. Blir svårt för oss att göra det vi tänkt i trädgården idag. Tungt att gräva gropar för trappan, svårt att måla järnbitar eller limma steg till trappa och mur. Får se vad vi gör idag då. Undrar vad skrutt vill göra? Troligen sova! Hon är väl utmattad av all havsluft och lek med M. 

Hon kan!

Imorse efter morgonmys och frukost satte jag dottern på golvet för att göra mig en kopp te.

Hörde då suckar och pustar ifrån vardagsrummet och fick se henne resa sig från sittande till stående med hjälp av sitt babygym som stöd. 

Pappa D har nämnt nåt om det, men nu fick jag se det helt själv. Duktig tjej!

Nu är hon 7,5 månad, vad som helst kan hända. Vi har börjat med up&go-blöjor då Ida är mycket mer rörlig och har även börjar pilla på tejpen till de vanliga blöjorna. Vi har provar pampers, värdelösa! De vanliga blöjorna som vi haft sedan länge är kanon och jag tänkte; jamen då fortsätter vi med samma märke. Men tji fick jag, pampers är skit vad det gäller up&go och passformen är katastrofal. Har nu köpt Libero för att testa, hoppas de sitter bättre. 

Blöjor är en hel vetenskap och jag minns att innan jag fick barn var jag så trött på mina vänner som skaffade barn. De skulle prata barnvagnar och blöjor hela tiden. Nu förstod jag deras resonemang. Det är en djungel! Tack gode Gud för mammagruppen som finns som stöd! Vi byter mycket erfarenheter med varandra. 

Nu ska jag återgå till tidning och te, Ida tog precis en morgonsovstund...

Blöjdjungeln...

Välkomna hem!

Igår kom de äntligen hem, mormor och morfar som varit utomlands i en vecka!
Snart ses vi och Ida kräver mormor-mys!

Välkomna hem!

Jord, grus och lera...

Har haft en vecka av non-blog-existing-life då vi gräver dränering på vår framsida. I samband med att dräneringen görs, ska buskar flyttas (Bamse-rhododendron x3) och gångar ska förberedas. Det verkar som att de blir klara idag och att vi sedermera kan börja pyssla med plattläggningen.
Det blir nog bra när det är färdigt...!

Skruttan växer och mår bra. Hon har de senaste 2 veckorna lärt sig klappa händer när man säger "Klappa händer", stolt som en tupp! Hon ler med hela ansiktet och applåderar gärna andra när de gör nåt kul. När vi babysimmade i onsdags, applåderade hon sin fröken när fröken plaskade i vattnet och gjorde stora vågor.

Det som känns konstigt, och som slagit mig nu, är att man inte går till BVC lika ofta. Nu har det ju gått en månad och då brukar man ju gå dit, men det är ju inte förrän om ytterligare en månad som det ska göras. Känns skumt. Inte för att jag tror det behövs, hon äter och går upp i vikt, kläderna blir mindre och mindre, men ändå...känns som att man vill ha koll ändå. Jaja, ska dit i början på juni så då får vi ta en check.

Klädstorlekar är nåt som förbryllar mig när det gäller barn. Ida har haft 74 sedan hon var 4,5-5 månader och nu är vi inne på 80 och till och med 86 i vissa plagg. Märkligt att en 86:a skiljer sig så mycket från en annan 86:a. Det finns liksom ingen generell regel utan man får måtta och mätta kläder mot varandra hela tiden.
Hon är ju så lång och har varit längre i överkropp än ben, vilket hon nu verkar kompensera och benen har kommit ikapp i växandet. Kanske är ett ilands-problem...

Maj månad

Så var april över, maj har kommit för att stanna ett tag.
Vi myser i solen dessa dagar, underbara solen! Ska visst bli riktigt varmt och gott de kommande dagarna. Har hört rykten om 21 grader!

Vi är ganska osociala just nu, Ida har varit förkyld i en vecka. Det bröt ut lagom till ett 75-årskalas som vi var på i lördags. Hon kämpade tappert ändå under kalaset, vägrade sova och skulle titta på allt och alla närvarande. Valborg firade vi hemma, vi hade ingen ork att ta oss till någon brasa i blåsten i år. Nej, vi tar det nästa år istället.

Vi är som sagt inte så sociala nuförtiden. Vi håller på med vår trädgård och då vår framsida främst. Vi ska dränera och lägga nya gångar, flytta buskar och allt sånt där. Den tid som blir över tar vi det väldigt lugnt med. Vi ska pyssla ett tag till, sedan kommer vi tillbaka till livet igen! Det lovar vi!

Lill-fisen växer fort, hon kravlar runt på golvet och har nu sedan en vecka tillbaka kommit på hur man klappar händer. Hon häver sig upp mot det mesta och vill gärna stå upp. En envis tjej som inte ger sig. Hon har temprament, det ska gudarna veta. Vi har våra strider vid matbordet ibland.

                                                       Klappa händerna! Favoriten just nu!

Vad händer?

Var har min bebis tagit vägen? Tiden från mitt senaste inlägg till idag har bara svischat förbi och nu vill jag bara stanna tiden en stund. Jag har helt enkelt glömt bort er trogna läsare som ploppar in här emellanåt. Förlåt... Har haft annat att tänka på... ;-)
Den lilla har börjat med avancerad förflyttning. Förra veckan var det någon meter eller så, nu är det flera stycken!
Hon kör ålen/delfinen/masken/sjölejon... Kalla det för vad du vill, men Ida kryper inte på alla fyra. Hon drar sig fram med händerna och trycker med fötterna ibland som stöd.
Det är en fröjd att se hennes lycka när hon tar sig fram till katterna eller allra helst deras matskålar. Men det är skrämmande vad tiden går fort. Träffade en bebis, nästan nyfödd häromdagen...herre gud! Har Ida varit så liten? Njae, sanning med modifikation, hon var ju ganska stor från start, men ändå...
Vi premiärgungade förra helgen, det var en höjdare! Ida älskade det! Denna helgen premiär-åt vi ute på ett lunchhak med barnstol och hennes lilla burk som skulle värmas. Det funkade också. Hela lördagen blev en familjedag med bara oss tre och vi njöt i solen.

6 månader!!!

Idag blev skruttan 6 månader! Jag har alltså varit hemma i 7 månader! Usch va tiden gått fort.
Var tog min lilla bebis vägen? :)

Hon äter mer och mer, förutom när hon är sjuk...då dricker hon mest och allra helst vatten.
Hon hasar sig fram på golvet. Sätter händerna långt fram och drar sig framåt på magen samtidigt som hon sätter i tårna och "puttar" på.

Välkommen våren!

Idag tittar vi på krokusar som blommar när vi strosar med barnvagnen. Det är lugnt på cykelvägarna, trots påsklov. Lite här och var fladdrar fjädrar i buskar.
Funderar på om D ska byta till sommardäck snart. Nu kommer det väl ingen mer snö? Eller?
Ida hostar och snörvlar, men är pigg ändå. Hon äter skruttigt dock. Känns som att hon lever på vatten just nu.
När vi kommer hem tar jag med mig tvätten ut och hänger på tork. Idag är det premiär för utehäng! Välkommen våren!

Påsken

Nu är den över, påsken har kommit och passerat.
Vi inledde med mammafika hos fina C och hennes A. 5 av 6 barn var samlade!
Det var fika, och mys, och lek på golvet. Ida satt också med (sitter mycket bättre nu utan stöd) och nu märktes henne beteende av. Hon satt med en leksak, lilla J satt med en annan bredvid henne. Ida sträcker sig då mot J och snor hennes leksak med inga avsikter att lämna tillbaka den. Min tanke var då...Hm, ska hon göra så i sandlådan med sen? :)

Påsken var annars lugn, en tur till Sandvik på långfredagen när pappa D var på bilmässa. God mat och trevligt sällskap av mormor och morfar förgyllde dagen.

Påskafton tillbringade vi i Trekanten där min systerson fyllde 20 år. Det var kalas! Ida hade så mycket att titta och lyssna på att hon sov dåligt på natten hemma, när hon skulle smälta alla intryck. Dessutom bröt hennes förkylning ut och på söndagsmorgonen var det snorigt och snörvligt. Vi åkte till Öland för lite påskmat och på kvällen när vi kom hem var det grinigt värre. Ätit och sovit dåligt under dagen var ingen bra kombination vilket innebar en stökig natt. Hon vaknar av och till, igentäppt och fortfarande kvar i drömmarnas land. Tänk att hennes lilla huvud arbetar så mycket på natten. Värst vad hon drömmer...
När hon vaknade i morse var hon igentäppt och hes. Hennes höga toner kan hon inte ta längre, det räcker inte rösten till. Men ingen feber, och ganska pigg emellanåt. De två tidigare förkylningarna har hon sovit bort, och med tanke på hur mycket hon sovit redan idag, så är det nog likadant nu med.

Denna vecka har vi inget inplanerat, det är ganska skönt, så får det bli lite vad som utifrån hur skrutt mår. Babysimmet är inställt denna vecka eftersom det är påsklov.

Vi bäddar ner oss och tar en lugn vecka!

Vadå våffeldagen?

Fattar ingenting...
Vadå våffeldagen?
Nej, idag är och förblir trandagen!
Visste du inte det?

Trandagen firas den 25 mars och är en lokal tradition i Kalmartrakten, men den finns även på Öland, i Blekinge och enligt uppgift även i Västsverige. Vissa källor anger att den funnits sedan 1500-talet.

Kvällen före trandagen hänger barnen upp en strumpa vid sängen och på morgonen hoppas de finna godis i den, trangodis. Det heter att tranan landat under natten på resan norrut och lämnat godiset. Tranan kommer till våra trakter när det börjar bli ljusare kvällar och förr fanns talesättet att tranan bär ljus i säng, man gick till sängs när det var ljust.

Trandagen räknades även som den första sommardagen, då skulle skorna av och barnen skulle springa barfota utomhus. 
Dagen sammanfaller med Maria Bebådelsedag och Våffeldagen.

 

Stor tjej

Idag var det dags, en stor tjej på intåg....ja, en större tjej i alla fall. Idag bytte vi bort babyskyddet mot en bilbarnstol, en Britax. Denna ska hon ha tills hon är 4 år, ungefär... eller tills hon väger mer än 25 kg... eller tills hon är för lång... eller tills hon blir åksjuk och inte klarar av att åka baklänges. 

Kalaset igår blev mycket trevligt. Ida skötte sig hyfsat även om hon börjar bli tyig. Det är bättre att vara i mammas eller pappas famn än någon annans. Förhoppningsvis är det en fas som vi kommer att lägga bakom oss snart. 

Det börjar bli dags att välja förskola med nu, eller dagis som jag vill kalla det. Vi väljer mellan två stycken. Smedjan eller Lindeberga. Vi har ju en kompis, S som Ida gärna skulle vilja gå med. Kanske även kompisen N kommer på samma dagis? 
Det är så mycket att tänka på. Herregud, det ska ju inte skolas in förrän i januari och redan nu måste man veta och ansöka. Det blir nog bra vilket som, men man blir ju ändå osäker liksom. 

Solen skiner och ibland faller det flingor, ett märkligt väder vi har. Förra året var det +20C och sol, nu är det +/- 0C och växlande sol. När kommer våren? Mina krokusar som nästan skulle slå ut, har fått bädda in sig i ny snö igen...Suck...  
  

Hurra Hurra Hurra Hurra!

Hurra hurra hurra hurra för Pappa D idag! 

Kallt

Det blåser utanför, det varnas för snöstorm.
Jag sitter inne vid köksbordet och pysslar vid datorn. Ida sover förmiddagslur.
Det är kallt idag, jag fryser ända in i benmärgen. Vet inte varför.
De senaste dagarna har jag haft huvudvärk, ömhet i kroppen, men annars ganska pigg ändå. Antagligen är det väl trötthet som spökar.
Ida är pigg och glad, men hon äter inte mycket om dagarna. Hon har kommit in i en period där det är tråkigt att äta från sked, vilket innebär att vi är tillbaka på flaskstadiet, välling och ersättning.
Jag har fått kloka tips och troligen är det bara en fas, den går över någongång. Så länge Ida är glad så går det väl ingen nöd på henne. Hon äter väl när hon blir hungrig. Jag är inte orolig, inte än.
Vi har fortfarande problem med magen dock, lactulos är fortfarande vår "propplösare", dock i mindre doser nu. Idas små tarmar hinner inte med omställningen från ersättning till välling, till gröt, till puréer. Så vi kör på med laculosen ett tag till.

Vad har hänt annars? Ser att det var ett tag sedan jag var här och skrev.
Eh, jo! Hon låter hela tiden när hon är vaken! Nu menar jag inte gulligt jollrande utan hon låter högt.
Höga toner som skär i öronen, och sedan ett skrik som låter ungefär som dinosaurierna i Jurassic Park. Hon andas in samtidig som hon väsnas vilket ger ett mycket märkligt ljud. Ganska störigt ljud faktiskt. Fast gulligt, men ändå rätt störigt.

Vi var på Lattjoland igår med Idas tjejkompisar. Vissa grejjer funkar ju att göra där när man är så liten som hon är, men om ett halvår, så kommer det vara betydligt roligare att åka dit. Nu är det väl främst en anledning för mig att komma hemifrån och för att få fika och prata av mig med tjejernas mammor. Riktigt mysigt var det, hoppas det blir fler tillfällen. När vi åkte hem, köpte jag en sådan där matstol på Ikea som alla har, som vi hatar p.g.a. benens utformning. Men vad gör man när hon behöver sitta bättre för att äta...Den stolen som jag egentligen vill ha kostar 1700kr...En svart tripp trapp...

Förutom att vi sjunger "Ärtorna rullar" om dagarna (en barnvisa som Ida älskar) så har fröken fått en ny favorit när jag matar henne. Om jag sjunger på denna får jag hennes uppmärksamhet och kan kanske lassa in en eller två skedar. De senaste dagarna har inte det funkat eftersom hon inte är intresserad av skeden, men annars brukar denna sången funka. Vi hörde den på radion en kväll när det var grötdags och Ida blev helt lyrisk när hon upptäckte att mamma kunde texten och sjöng med. Låten är en klassiker...!

Måndag

En helt vanlig måndag... Hos en barnfamilj...

You...

Vad hände? Såg ni på tv igår? På Melodifestivalen? You? Med Robin?
Njae, inte min favorit, men det kanske funkar. Bara han kan ta tonerna när det gäller, för nu lät det inte bra.

Vi har passerat 5 månader, jag har alltså inte arbetat på 6 månader. Känns konstigt när man tänker på det, men ändock så skönt.
Skrutt växer och mår väl, lite förkyld idag men annars vid god hälsa. Imorgon ska vi till BHV och se om puréerna och gröten gör sitt för henne. Vårt stora problem är att skrutt är hård i magen...hon klämmer ut harpluttar, vilket gör att vi får ge lactulos vid sidan av och hjälpa henne på traven. Tack gode gud för lactulos!

Köpte en massa kläder på Tradera för en tid sedan och är supernöjd med kläderna! Overaller, skor, byxor, tröjor etc... Visst, det var kanske för mycket kläder, men igår bytte vi kläder tre gånger så det är ganska skönt att det finns kläder så det räcker i några dagar innan jag måste tvätta.

Vill inte mer...

Har blivit ratad tre nätter i rad nu. Uppenbarligen bestämde sig dottern för att inte bli ammad längre. I söndags vägrade hon och blev tvärilsk när jag lade henne till bröstet. När jag sedan petade i nappen så blev hon så nöjd och somnade om.
Samma fenomen har hänt i 3 nätter nu, och hon vill bara ha sin napp, inte mammas mysiga varma goa bröst. Nej, hon föredrar en plastbit med lite latex på.
Hm, känns konstigt ändå. Trodde det var jag som skulle bestämma när amningen skulle ta slut, inte hon! Men hon har ju visat sin envishet redan från starten i magen så... Det är bara att gilla läget.

Det börjar bli ordning på gröt och puréer nu. Vi äter gröt till frukost och puréer till sen lunch. Har även testat lite gröt på kvällen också. Det går fort och är spännande att se hennes utveckling var dag. Hon visar humör nu, glädje, ilska och envishet. Hon visar när hon är uttråkad och trött. Till alla ansiktsuttryck kommer även ett läte, ett ljud som inte går att beskriva, men det går att tyda skillnader. I alla fall om ni frågar mig... ;)

VÅR!

Solen skiner och himlen är blå! Det är vår i luften! Krokusen börjar visa sig i rabatten och det doftar gödsel från bondgårdarna.

Idag har vi power-walkat till kläckeberga kyrka och hem igen. Sög in all energi solen kunde ge mig. Ida sov gott i vagnen.

Hem och äta lunch och sedan fick jag en lust att fixa i ordning altanen, men det får nog vänta lite till. Nu är skrutt vaken och då blir det inget sånt pyssel. Jag hann måla tånaglarna i alla fall! :-)

Gröt

Det började med havregrynsgröt. Det var kladdigt och gott.
Idag provade vi banangröt och mild havregröt från tillverkare. Det var sådär.
Vi testar oss fortfarande fram i menyn, det är palsternacka, katrinplommon, morot, majs och gröt i variationer. Mosade jordgubbar, bananer och kiwi...Lång lista...

Det är knepigt det där med smakportioner. Hur mycket ska man ge, hur ofta, när ska man öka portionerna? Ja, en massa frågor bubblar och tack vare internet och mina kära vänner som hjälper mig med sina tips så börjar vi få kläm på det.
På ett sätt är det ganska skönt att skaffa barn efter alla andra, mina vänner har så bra tips och knep att dela med sig. Mamma-gruppen är också ett suveränt forum för mig, eftersom Ida är född som nummer 4 av 6 så har vi några som är äldre och kan dela med sig av sina erfarenheter.

Idag njuter vi av solen, Ida sover efter sin tur till simhallen, hon vaknade för en stund sedan för att få lite mat, sedan ville hon sova igen. Det tar på en liten kropp att simma!

När trollungen sover...

Sedan sist...

Helgen var lugn, fick se melodifestivalen! Ida kollade in bidragen innan hon somnade. Hon sover konstigt nu... Vaknar mitt i natten, vid typ kl 3-4 och är pigg och glad! Inte populärt i detta hus!!!
Det verkar inte spela roll hur mycket eller lite hon sover på dagen eller när vi mattar henne på kvällen. Skumt... Ska det vara så?
Ibland tar det upp till 1,5 timme innan hon sover gott igen. Envis unge som ska pilla på nappen hela tiden och sedan blir förbannad när hon inte kan stoppa in den i munnen igen efter mycket viftande...

Hon hatar att ligga på rygg, det är ett faktum... Hon ska hela tiden över på magen och det spelar ingen roll om hon är nyäten. Det kladdar in sig så mysigt i hennes filt på golvet...

Jo, smakportionerna fortskrider. Favoriter är för närvarande palsternacka och katrinplommon. Hon äter ungefär 2 istärningar om dagen, hon har inte riktigt koll på det där med att svälja ner och inte spotta ut.

Idag blir det ev. babysång, om inte skrutt somnar och sover för länge. Imorgon ska vi äntligen ner till mormor och mysa. Det var alldeles för länge sedan nu, men mormor har varit sjuk så det har inte funnits möjlighet. Tyvärr skulle det komma mer snö vilket gör det svårt att gå med vagnen där nere på landet.

Smakportion

Onsdagen tillbringades till babysim och brödbak. Skönt att fylla upp frysen.
Bakade majsbröd, grova limpor, frallor och frukt/nötbröd. Så nu borde vi klara oss ett tag.

När D kom hem efter jobbet testade vi morotspuré och Ida var väldigt förvånad över vad som slevades in i munnen. Idag har vi även testat palsternacka som var betydligt populärare än moroten...

Konstigt det där med smaklökarna ändå. Tänk att de utvecklas så tidigt.
Det är ganska fascinerande att se på henne när hon gapar efter skeden och sedan känner efter med tungan och gommen vad det är hon har i munnen. Man ser riktigt hur hon funderar och sorterar i munnen. 

Friska

Nu är vi nog friska, Ida har lite hosta kvar. Jag har lite nästäppa kvar och pappa har lite snuva kvar.
Men nu är vi på g...
I måndags var vi på BVC och pratade lite mer om smakportioner. Jag har inte testat än, men snart ska jag nog ge mig in i djungeln.

Tillbringade några timmar på öppna förskolan idag som bjöd på mumsiga semlor. Den första och kanske den enda i år, vem vet...

Morgontv

Jag som alltför sällan har tv:n på i sovrummet på morgonen, tryckte idag igång den och hamnade i ett intressant ämne. Jag fick se psykologen Klefbom analysera och svara på frågor kring barn och sömn. För det första så tycker jag egentligen inte om henne, jag tycker hon alltför sällan svarar på frågorna som ställs utan kringgår ämnet litegrann, men ändå...

Idag ställdes frågor om sömn och hur man får till ett bra sömnbeteende hos barnen. Det gäller uppenbarligen att sätta gränser och när man ska göra det var lite osäkert. Man kan börja vid 7,8,9 månaders ålder...typ.

Barn ska sova i sin säng, och det gör inget om de skriker litegrann, man ska inte ta upp och leka med dem kl 3 på natten (Vem fan orkar det?!) och man ska gärna lära dem att somna själva. Hm, tänkte jag...Ida är ju bara 4 mån och vi har hållit på med detta ett bra tag...

Jag vet att det inte går att överföra detta till mitt barn, då hon är så liten, men jag tror att vi är en bit på väg.

Från att hon var 2 mån fick hon sova i sin vagga, i vårt rum, på natten. På dagen sov hon i sin stora säng i sitt rum.Från 3 mån sov hon i egen säng i eget rum både dagtid och nattetid.

Hon har nattat sig själv på dagtid sedan hon var mycket liten. Jag tror jag började lägga henne att sova själv redan när hon 3-4 veckor. Hon har fått jollra sig till sömns om hon inte har somnat snabbt. Ibland skrattar hon sig till sömns när hon pratar med sina saker, ibland skriker hon en kortare stund i hopp om att mamma eller pappa kommer och hämtar henne för att det är så tråkig att sova. Men alltsom oftast somnar hon ganska snabbt. Hennes säng har blivit synonymt med att sova. Man leker inte i sängen, inte tramsar utan där är en plats för sömn.

På kvällarna är hon kinkigare. Då vill hon helst inte sova utan lite krångel. Det är mycket roligare att vara vaken med mamma och pappa ju. Hon skriker samtidigt som hon gnuggar sig i ögonen och gäspar. Ibland somnar hon direkt för natten kl 20-20.30, ibland vaknar hon igen vid 21.30-22 och hoppas få komma upp och leka vidare. Då söver vi om henne genom att konstant gå in och peta in nappen, vända henne tillrätta, fram med snutte och på med täcket. Allt under tystnad...det ska ju vara tråkigt att vara vaken.

Jag hoppas vi har kommit en bit på vägen och att det underlättar för oss när hon är 7,8,9 mån som de pratade om på tv i morse. Jag tror inte vi har gjort fel, vi har gjort det som passar oss och det är väldigt skönt att veta att Ida klarar det själv oftast. Hon är trygg.

En annan sak som de tog upp på morgontv är att i Vietnam så gör man barnen blöjfria innan de är ett år. Det är överkurs för oss, men det var intressant att se att man genom att studera barnens uttryck kan faktiskt få dessa små att signalera när de behöver kissa eller bajsa. Nej, där går vi bet. Blöjfri inom 1 år känns inte som att vi kommer att nå...men kanske efter det.... ;)

Hittade denna bok på nätet, den kanske psykologen skulle tipsat om!

Virus

Idag sover vi bort virusen, Ida och jag. Så om vi inte är anträffbara, så sover vi.

Funderar

Vi hostar lika mycket som förut, men med mindre snor... Skönt att vi är feberfria i alla fall.
Sitter och funderar innan vi ska ge oss av till babysim.
Hm...snart dags ju!
4 månader imorgon!! :)

Melodifestivalen, dagen efter

Missade bidragen igår då Ida inte var på topp. Hon var ledsen, snuvig och hostig vilket inte gav mycket skönsång. Får kolla in bidragen sen kanske.

Idag är det same same, förutom att näsan rinner konstant. Tänkte fika med några vänner idag, får se hur det går. Hon är ju pigg och glad när hon fått sova, sedan kan hon vara igång i alla fall en timme innan det blir grinigt.

Knappt en vecka, sedan är hon 4 månader. Shit vad fort det har gått. Jag har alltså varit hemma i snart 5 månader...

Host host

Idag hostar hon slem och är förkyld... Det var alltså det som låg och lurade. Igår kväll somnade hon kl 22.30 efter mycket host och snörvel. Hon vaknade inte förrän 7.15. Stackarn, helt slut.
Under dagen har vi tagit det lugnt, det blir en lugn kväll framför melodifestivalen.
Hoppas natten blir bättre. Än så länge är vi feberfria.

Sjuk?

Igår kom hostan, idag låter det värre. Hon rosslar och rasslar.
Nu är hon snuvig och snuffsig. Det är sjukan som kommit till Munken.Vet inte om det var helgens besök som smittade och sedan bröt det ut efter babysimmet, men idag är hon ynklig lilla damen.

Något som jag dock inte fattar är hennes napp och vad hon gör med den...
När hon ligger i sängen kan hon tokskrika, fastän nappen är i munnen. Om man går in och pillar lite på den så att den möter hennes gom eller liknande så lugnar hon ner sig och blir nöjd.
Hon pillar väldigt mycket på sin napp med. Hon tar ut den, skruvar den i munnen och grejjar med den, men petar hon tillbaka den? Nej! Hon gallskriker istället.
Undrar när i utvecklingen bebisar lär sig peta tillbaka napparna i munnen, hoppas den dagen är nära...