Plopp!

Plötsligt händer det. Igår såg jag något, idag kände jag något...
Det har sagt plopp utan att jag märkte nåt.
Ingen feber, inte särskilt grinig, magen ok, ja alla symtom missade vi.
Den första tanden kom ändå!

I dagens ösregn har vi ändå lyckats ta oss till centrumet här i byn, för att handla lite. Skrutt pigg och go och glad. Nu sover hon gott i sin säng, med öppet fönster, fågelsång och ett regn som faller utanför. Mycket rogivande.

I morse när vi åt frukost kunde jag inte sluta fascineras av den lilla som satt där. Hur trött hon än är, och hur grinig hon än är, så lyckas hon alltid bli lugn när hon får pilla. Det finns en grej som är särskilt intressant vid matbordet. Hur man än vrider och vänder på den hittar hon alltid rätt och pillar på precis rätt ställe.
Kolla in bilden så förstår ni vad jag menar. Den där "lilla svarta" lyckas hon alltid hitta och komma åt.

Pill pill pill på den svarta pilen...