I mitt förra förhållande fick jag tidigt veta att jag aldrig kommer att bli mamma, för han ville inte, under några som helst omständigheter, ha barn.
Jag skulle aldrig få uppleva känslan av att vara gravid och få barn.

När förhållandet sprack och jag flyttade 40 mil ifrån mitt ex träffade jag en ny man.
En man som på vår första date sa, att han önskade inget hellre än hus och barn.

Efter 1 år och 4 månader i vårt hus blev jag gravid och den 7 oktober 2012 kom hon ut. Nu är vi tre på Munken!

onsdag 15 maj 2013

Hon kan!

Imorse efter morgonmys och frukost satte jag dottern på golvet för att göra mig en kopp te.
Hörde då suckar och pustar ifrån vardagsrummet och fick se henne resa sig från sittande till stående med hjälp av sitt babygym som stöd. 
Pappa D har nämnt nåt om det, men nu fick jag se det helt själv. Duktig tjej!

Nu är hon 7,5 månad, vad som helst kan hända. Vi har börjat med up&go-blöjor då Ida är mycket mer rörlig och har även börjar pilla på tejpen till de vanliga blöjorna. Vi har provar pampers, värdelösa! De vanliga blöjorna som vi haft sedan länge är kanon och jag tänkte; jamen då fortsätter vi med samma märke. Men tji fick jag, pampers är skit vad det gäller up&go och passformen är katastrofal. Har nu köpt Libero för att testa, hoppas de sitter bättre. 

Blöjor är en hel vetenskap och jag minns att innan jag fick barn var jag så trött på mina vänner som skaffade barn. De skulle prata barnvagnar och blöjor hela tiden. Nu förstod jag deras resonemang. Det är en djungel! Tack gode Gud för mammagruppen som finns som stöd! Vi byter mycket erfarenheter med varandra. 
Nu ska jag återgå till tidning och te, Ida tog precis en morgonsovstund...


Blöjdjungeln...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar