Jag kan inte sitta i två timmar utan att behöva kissa minst en gång i timmen.
Vi var 5 av 6 par som dök upp, jag och D var naturligtvis äldst. Den yngsta modern var 23...
När hon frågade hur killarna upplevde graviditeterna var svaret gemensamt: "Det är lite gnälligare än vanligt!" -Ja det är klart, jag gnäller ju lite extra inför D för att jag vill ha medhåll och att han ska tycka lite synd om mig. Om en vän ringer tar jag inte upp alla symptom jag har. Det får D ta! Men jag ska sluta klaga, det är ju vad det är och det enda jag kan göra för att påverka det är att föda. Den värk jag har idag kommer ju försvinna när den lille behagar att visa sig, och då tror jag att det kommer vara värt varenda värk, varenda klagomål, varenda suck.
Tillbaka till föräldrargruppen.Ganska intressant vissa bitar av föreläsningarna. När hon växlade över till mindfulness kände jag igen mycket eftersom jag hållit på med det i drygt ett år nu. Eftersom mindfulness är ett ganska luddigt koncept kan det vara svårt att förstå vad man håller på med, men om jag ska förklara kort är det en chans att stanna upp i tillvaron, bara vara och skingra tankarna. I början tar det lång tid att kunna slappna och stressa av, jag kunde hålla på i över en halvtimme. Nu tar det 2-3 minuter. Det mest centrala i mindfulness är andningen. Fokusera på ditt andetag och känn hur luften strömmar genom kroppen.
När vi kom hem hade jag svårt att sitta still så vi åkte till Ängsbacken och pratade plantor till vår rabatt. Jag har börjat få myrkrypningar i benen så idag blev det endast en timmes tv-titt innan jag gav upp och var tvungen att pyssla lite innan jag kröp ner. Det är mest i vaderna som det spökar och alltid på kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar