I mitt förra förhållande fick jag tidigt veta att jag aldrig kommer att bli mamma, för han ville inte, under några som helst omständigheter, ha barn.
Jag skulle aldrig få uppleva känslan av att vara gravid och få barn.

När förhållandet sprack och jag flyttade 40 mil ifrån mitt ex träffade jag en ny man.
En man som på vår första date sa, att han önskade inget hellre än hus och barn.

Efter 1 år och 4 månader i vårt hus blev jag gravid och den 7 oktober 2012 kom hon ut. Nu är vi tre på Munken!

tisdag 24 april 2012

Känner inget

Igår kväll låg vi och pratade, jag och D. Vi hade släckt lamporna, och småpratade lite i mörkret. Jag lade händerna på min mage och försökte förnimma någon känsla, någonting som påminde om någon som sparkar därinne, men icke.
D vände sig då kärleksfullt åt mitt håll och sa; "Var ska jag känna?" Jag lade hans händer på magen och han tryckte lätt med sina händer. Sedan låg han sådär en stund, men kunde heller inget känna.
Undrar om lillen sov då och bara var stillsam, eller om det är nåt. Alla mödrar har nog haft samma tanke, och egentligen är det nog inga konstigheter. Men jag är lite orolig. D vände sig sedermera bort och han konstaterade innan han somnade, att han också kände sig nervös.
På fredag är det dags för ultraljud, då får vi se om den lille krabaten är en sjusovare eller inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar