I mitt förra förhållande fick jag tidigt veta att jag aldrig kommer att bli mamma, för han ville inte, under några som helst omständigheter, ha barn.
Jag skulle aldrig få uppleva känslan av att vara gravid och få barn.

När förhållandet sprack och jag flyttade 40 mil ifrån mitt ex träffade jag en ny man.
En man som på vår första date sa, att han önskade inget hellre än hus och barn.

Efter 1 år och 4 månader i vårt hus blev jag gravid och den 7 oktober 2012 kom hon ut. Nu är vi tre på Munken!

söndag 29 juli 2012

Det trycker på...

Det känns nu att det är något som börjar få det trångt därinne. Var hos doktorn tidigare i veckan och vi följer kurvan som man ska, den lille befann sig då fortfarande i säte, alltså "ståendes" i magen. Om några veckor förväntas den att vända sig runt med huvudet nedåt.
Det trycker på i magen och det är mycket stök och bök. Jag klagar inte, det är ganska häftigt ändå, även om jag har ont ibland. Fogarna spökar mest, värken har liksom förflyttats och det märks tydligt att det luckras upp för att en bebis ska kunna passera.

Jag har funderat mycket på namn på sista tiden. Det finns en lista som jag fyller på efterhand, men jag avslöjar inget än.
Jag har även funderat över gudföräldrar, kanske lite tidigt, men ack ett viktigt beslut. Vi kommer ha ett kyrkdop i alla fall, det är jag säker på.

Nu är veckan 33 inledd och snart är vi där, vem är du därinne som grejjar? Vem är du lik? Vem kommer du likna? Vem du än är, så är du välkommen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar