Det började med att vi skulle gräva rabatt, och eftersom jag inte kan gräva fick jag bistå med markservice. Jag har sedan trafikolyckan som barn tränat väldigt mycket rygg och det är min starkaste kroppsdel, tätt följd av min spinninglår. Hur eller hur, jag tänkte att tömma skottkärra kan ju inte vara så blodigt.
Jag tömde 4 lass, sedan låste sig hela bäckenet och ichiasnerven klämdes ordentligt. Jag tänkte, jag pausar lite och lagar lunch så kanske det blir bättre sedan. Vem f-n försöker jag lura? Nej, dags att hitta på nåt annat. -Jag vet! Rensa ogräs! Ja! Det gjorde jag, kröp på alla fyra och tänkte att den här arbetsställningen är nog bättre...tills jag skulle resa mig upp. Då tog det tvärstopp.
Jag klarade av en timmes tv-titt innan jag fick gå och lägga mig. Som tur var jag ganska trött och somnade sött strax efter kl 22. När D gick och lade sig har jag ingen aning om, men när jag vaknade kl 1 och försökte vända mig sov han sött bredvid mig. Varenda vändning under natten gjorde ont och toalettbesöken under natten var ännu värre.
Nej, lördagens bestyr var inget för mig. Idag känns det bättre och jag har mindre ont. Jag kan faktiskt röra på mig. Det gör att det hela känns positivt ändå. Det finns bra dagar och dåliga dagar. Som tur är är det dåliga dagarna inte ihållande just nu.
Nu är rabatten planterad och den blev kanon! Mina vackra vita löjtnantshjärtan ser jag fram emot att få se växa och frodas, liksom dagliljor, klematis, iris, funkia och jättedaggkåpa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar