Höst i mitt hjärta

Idag kom den, känslan!
Jag avgudar hösten och dess egenskaper.
Idag känns det i luften att hösten är på väg. Det är ett speciellt ljus som faller över staden som bara kan förknippas med höst. D får panik och igår fick han en glimt av januari-snö som föll på tv:ns dokumentär och han ryste. Jag njöt...
Kanske njuter jag extra eftersom jag vet att denna hösten/vintern kommer att bli så annorlunda än förut. Vi kommer inte vara två, vi kommer vara tre! Jag ska inte resa mer, inga dryga, långa bilresor kors och tvärs över landet eller flygturer till Norrland. Jag ska vara hemma och ta hand om mitt hem, och min familj. Tidigare har jag levt i samboskap, om en dryg månad är vi en familj.
Nu är tid för att mysa! Därför tog jag på mig en mysig kofta idag till jobbet, långbyxor och självklart mina stödstrumpor. Foglossningsbältet har jag inte använt sedan midsommar, det går faktiskt bättre utan.
Idag ska jag nog laga någon god mat, kanske tända något ljus och känna lugnet inombords. Jag ska drömma mig bort till november, när bebisen är ute och det mesta har fallit på plats.
Snart faller löven, snart är den här, hösten.