Idag var jag barnvakt åt min systerdotter, M, som är 4.5 år.
Vi pysslade lite i trädgården, gick och handlade mjölk och planterade tomatfrön.
När vi gick in i huset för att måla med vattenfärger började frågorna bubbla mer och mer...
Hon frågade om bebisen, om jag tror att den har snopp eller snippa, vad den ska heta osv.
Helt spontant och i ett ögonblick som nästan gjorde mig tårögd är när hon sträcker fram sin lilla hand och lägger den på min mage. Helt spontant bara som barn kan.
Antingen har hennes mamma eller mormor berättat för henne att man kan känna bebisen som sparkar därinne, men jag fick förklara för henne att än så känner varken hon eller jag några sparkar. Bebisen är för liten och behöver växa lite till.
Jag drömmer om den dagen när hon kan komma hem till mig igen och känna sin första bebisspark mot sin lilla hand. Lilla M, du är mig så kär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar