Var har min bebis tagit vägen? Tiden från mitt senaste inlägg till idag har bara svischat förbi och nu vill jag bara stanna tiden en stund. Jag har helt enkelt glömt bort er trogna läsare som ploppar in här emellanåt. Förlåt... Har haft annat att tänka på... ;-)
Den lilla har börjat med avancerad förflyttning. Förra veckan var det någon meter eller så, nu är det flera stycken!
Hon kör ålen/delfinen/masken/sjölejon... Kalla det för vad du vill, men Ida kryper inte på alla fyra. Hon drar sig fram med händerna och trycker med fötterna ibland som stöd.
Det är en fröjd att se hennes lycka när hon tar sig fram till katterna eller allra helst deras matskålar. Men det är skrämmande vad tiden går fort. Träffade en bebis, nästan nyfödd häromdagen...herre gud! Har Ida varit så liten? Njae, sanning med modifikation, hon var ju ganska stor från start, men ändå...
Vi premiärgungade förra helgen, det var en höjdare! Ida älskade det! Denna helgen premiär-åt vi ute på ett lunchhak med barnstol och hennes lilla burk som skulle värmas. Det funkade också. Hela lördagen blev en familjedag med bara oss tre och vi njöt i solen.

Tiden går ju så fort som alla säger!! Hade varit kul att få träffa er! Har ju inte sett lilltjejen än! Kram från oss!
SvaraRaderaNu förstår jag vad alla menar med att tiden går fort. Helt sjukt!
Radera